Det funderar Anna Z Jennefors på när vi till sist satt oss ner i kedjehuset i Norrköping efter att ha hälsat på den som bestämmer i huset, det vill säga katten Tussen, sagt hej till det mer avvaktande marsvinet Odd och kelat med den jättetama kaninen Molly. (Hunden är än så länge bara beställd.) Både marsvin och kanin är brun-beige-gula och går ton i ton med många av Annas alla ryamattor.

Är det djuren som inspirerat dig till mattfärgerna?

- Tvärtom, säger Anna, jag har nog köpt djuren efter mattorna...

Tänk beige, brunt, dovt grönt och den där gula färgen som bäst betecknas som smutsgul. Natur och så svart och vitt. De där är Annas färger, en riktig sextiotalsblandning som intagit såväl familjen Jennefors hem i Norrköping som den produktion av textilier som ingår i Annas företag za.form. Därifrån kommer främst ryor för golv och uppåt väggarna som ryagranar och ryabjörkar med riktiga stammar.

Men Anna har också designat barnkläder, många med Pippi Långstrump-mönster. Hon var också formgivare på Stadium i flera år och när företaget fick uppdraget att ta fram OS-kläderna till vinterspelen i Turin 2006 hade Anna många fingrar med i det spelet.

Hon springer upp på övervåningen och hämtar en patentstickad tröja med gula och blå bårder, ett av många, många plagg som ingick i idrottarnas OS-garderob.

Numera är det mest ryamattor, plädar och kuddar för Anna, samt möbler som hon också har börjat designa sitt företag. Men det hela startade med två billiga begagnade ryor, köpta hos Myrorna. Mattorna var märkta "Svängstamattan". Rena hemlandstonerna.

- Svängsta i Blekinge, där har jag mitt ursprung, förklarar Anna.

Hon fick en kick, började rita mönster till ryor och nu tillverkas en del av mattorna i samma gamla lokaler som dåtida Svängstamattan, fast idag heter företaget Hitex AB.

Det är mycket 50- och 60-tal över både mönster och hem. Anna blickar helst tillbaka på äldre tider och ting. Som när hon ger en ryakudde namnet Vinyl, inspirerad från sina föräldrars fotoalbum daterad 1958. Själv känner jag igen ryamönstren från mina föräldrars många knutna mattor och mönster på plädar och uddar påminner om plädarna som man var "tvungen" att ha i bilen. Men att det kunde bli snyggt igen?

- Så är det, säger Anna, att det man själv levt med är inte lika intresserant.

Annas eget hem är en skön blandning av det mesta. Mycket ligger hon bakom själv, som matbordet och skänken. Textilierna förstås men också tavlorna på väggarna av tyg uppspända med häftpistol på masonit eller fotografierna av uteplatsens dignande humleväxter som nu finns på stora canvastavlor.

Anna har en avspänd inställning till inredning. Tror att vi eventuellt blir så påverkade av alla inredningsprogram och tidningar att vi alltid måste leta efter det perfekta. Vi måste ha det så himla fint. Helst med en gång.

- Men det är okej med svärmors gamla fåtölj och bokhyllorna från Ikea.

Själva har familjen Jennefors kvar nästan alla sina gamla möbler. Som hyllan Ivar som Anna hade i sin första lägenhet som rumsavdelare. En av sönerna har haft den i sitt rum och nu är det dotterns tur att ta över möbeln. Annat är ommålat och står på uteplatsen. Köksbordet har fått flytta till sommarstugan.

Om du skulle köpa något nytt till hemmet, vad skulle det bli?

- Vi har allt vi behöver, svarar Anna. Jag skulle köpa tulpaner.